Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I detsamma inträdde öfversten för besättningen,
en tysk, som hette Gerstenberg. Han gjorde en
vördnadsfull hälsning och sade: “Utanför viken segla några
örlogsmän, enligt hvad en åskare berättar. “
“Ha!“ utbrast grefven, “det är Nils Krabbe!
Hvarför har grefven just skickat ut sina örlogsskepp?
Jag måste begifva mig till Stockholm. Gerstenberg,
låt genast rusta ut några af våra bästa skepp. Ställ
i ordning vårt husgeråd, Margareta. Vi komma kanske
att dröja länge i Stockholm.“
Den unga Brahe, som med lifligt deltagande hört
hans ord, kunde icke styra sin glädje. “Vi få resa
till Stockholm!“ utropade han och lyftade sitt lilla
harnesk.
Men modren tystade med en allvarsam blick hans
glädtighet. Hela huset sattes i verksamhet. Alla
dyrbarheter inpackades och fördes ombord. Slutligen
begaf sig grefvsn sjelf, tillika med sin gemål, och
samtlige barnen ned till hamnen. Den unge Peder hade
kladt sig i sitt harnesk.
Det var afton, då hela familjen stod på bryggan,
färdig att gå i en slup. Gerstenberg framträdde för
att taga afsked.
“Jag anförtror dig befälet,“ sade grefven; “din
trohet är mig bekant. Uppgif icke slottet, eho som
fodrar det. Du vet att jag både vill och kan belöna
dig såsom en ärlig krigsman.“
Han räckte derefter Gerstenberg handen, och
båten lade ut.
En sakta vind gynnade afseglingen om natten.
Emellan de vidlyftiga skären letade sig de öfvade finska
lotsarne fram med en säkerhet, som endast de ega.
Just som solen uppgick styrde skeppen utåt den öppna
Finska viken. En lättseglande jakt nalkades och
ropade an det sista skeppet. Grefvens skeppare svarade
icke. Då satte jakten upp kronoflaggan och upprepade
sin fråga, hvilka seglare det vore i farvattnet.
“Det är grefven af Hoja, som seglar till
Stockholm,“ svarade skepparen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
