- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
312

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fadern. Konungen såg mildt på dem båda. “Nå,“ sade
han, “hafver någondera af eder redan en brudgum ?“
Gertrud bleknade, men teg. Konungens skarpa
ögon hade likväl bemärkt hennes blekhet, och hans
skarpsinnighet sade honom att den icke saknade skäl.
“Du kan gerna för mig yppa ditt hjerta, om du har
lofvat din tro åt en ärlig man. Eller vill du
kanhända hellre öppna ditt hjerta för min gemål?“

Konungen såg med ett uttryck af majestätisk ömhet
på sin unga drottning. Hon böjde först sitt hufvud
för honom, och vinkade derefter åt flickan att träda
närmare. Gertrud lydde darrande.

Hastigt utbrast konungen: “Kom fram du skeppar
Bryngel, derborta! Du har gått i land här ifrån ditt
skepp. Tror du icke, att jag ser huru dina ögon
ängsligt följa flickan, då hon stiger fram till min gemål?
Du är icke här bara för att se på oss. Kom fram!“
Skepparen, som icke häpnat för många stormkast,
kände likväl en darrning ila öfver ryggmärgen,, då han
framträdde till konungen.

“Är hon din trolofvade?“ frågade konungen.
Bryngel hemtade *ifrigt efter andan och svarade:
“Ja, herre konung! Jag begär henne till äkta i all
tukt och ära. Jag hafver lofvat henne min tro.“

“Yi vilje hålla vårt ord!“ sade konungen. “Du
skall hafva henne, om min drottning behagar.“

Konungen vände sig artigt till sin gemål med
denna hemställan.

“Hon säger sig vara hans trolofvade, min herre
och gemål!“ yttrade drottningen. “Det är alltså en
skärgårdsbrud. Men det är dock en annan, som
mäster Staffan, vår hofpredikant, har lofvat att visa oss.
Hvar är hon, Staffan ?“

Hofpredikanten trädde fram, bugade sig djupt och
sade: “Hon finnes icke här, eders nåde! Hon finnes
icke här, den som jag trodde vara en trogen vän!“
“Detta låter bedröfligt, mäster Staffan,“ inföll
drottningen; “kanske har I ingen brud att framställa
för oss, när allt kommer omkring.“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free