Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gift med den raske Jakob Bagge till Väsby, och
så-lunda var det också der tomt.
Äfvenledes, då Gundborg följde sin far till
Distingen i TJpsala, hade hon beslutit att för sig sjelf i
hemlighet mönstra alla hyggliga ynglingar, hvilka hon
trodde skulle, i stora hopar, framställa sig för hennes
nyfikna blickar. Men gubben Sigfrid, åtföljd af sin
Måns och några handfasta huskarlar och torpare, dels
till fots och dels till häst, omgaf henne med denna
vakt, liksom en statsfånge, ooh intågade, utan att ana
hennes lust att se sig omkring, kortaste vägen till en
gård der han plägade gästa. Han lemnade sin dotter
der i värdinnans vård, medan han sjelf uträttade sina
ärenden, sålde virke, ved och kol och fetalier,
kreatur, säd och fisk, samt köpte salt, Rostock-öl och vin,
ansenliga förråder af “negelker, ingefar, sucker" och
desslikes mera.
Först sedan detta var uträttadt, hämtade han
sin dotter, för att låta henne hos en ung köpman,
Lasse Pedersson, med hvilken han var bekant, köpa
allt hvad galant och rart lybeckare och nederländare
kunde skicka till Sverige att locka fruntimren med.
Taft, sammet, atlask och kläde, spetsar med sölfver
på uddarna, sammetsskor med rosor, och äfvenledes
åtskilliga klenodier, blefvo allt inpackade för att
transporteras hem, medan gubben prutade och knotade
öfver sina kårsåter, ungerske och rhenske gyllen och
dalrar, som skulle resa af till Stockholm och kanske
ännu längre bort till Lybeck och Antwerpen, i stället
för att mögla på hans kistbotten. Men han tröstade
sig lätt, då han såg huru glad Gundborg var åt alla
sina härligheter, och då han betänkte att han ändå
för sina öfriga barn hade vackra påsar i ekkistan
uppe på loftet, dem ingen mer än han visste af. Han
lät derföre muntert rusta till aftåg, och ärnade innan
qvällen vara hemma.
När nu samtliga de ridande långsamt banade sig
väg genom folkmassan, hade Gundborg godt tillfälle
att se sig om. Der fanns god råd på ynglingar, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
