Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
far slog upp en historia, som hon säkert hört förut.
Hans öga följde med ett särdeles välbehag den vackra
flickan, som i sin landtliga och snygga drägt var så
helt olika prydd emot hofvets granna fruar, och dock
på intet vis gaf dem efter i behag och till och med i
artighet; ty hon hade ju så hjertligt välment bjudit
honom mer af de rätter han tycktes mest hålla sig
till, att han knappt kunnat motstå henne, om också
icke hans långa ridt väckt hos honom en ovanlig
förmåga att göra hennes bjudningar till viljes. Och det
var icke utan, att han under samtalet med gubben
använde all sin medfödda förmåga att behaga för att
intaga honom för sig, och genom ett och annat fint och
ofta qvickt infall äfven ställa sig in hos flickan.
Men när till slut ölkannan var tömd, kunde
gubben icke undgå att känna sina ögonlock tyngre än
vanligt, och utan att tänka på huruvida det var artigt
eller icke, vidgade han sitt gap med all den kraft han
egde, och torkade sig i ögonen. Herr Sten höll också
på att blifva smittad af denna gäspning, som till och
med sympatetiskt rörde sjelfva deD vackra Gundborgs
kinder, ehuru hon qväfde den och rodnande vände sig
bort. Derför steg han upp och bjöd sin värd godnatt.
Han kunde icke hindra sig att sakta trycka Gundborgs
hand, som han fattade när han önskade henne
detsamma, och den behagliga rodnad, som derunder lågade
på hennes ansigte, de nedslagna ögonen, som likväl
tycktes stråla af en inre eld, fastade sig djupt i hans
sinne. Den gamle följde honom till hans rum, men
just i dörren kastade han en blick tillbaka, som möttes
af ett ögonkast af Gundborg, som var hastig som en
blixt och äfven som en blixt hade något elektriskt uti sig,
emedan det satte hans unga blod på en gång i låga.
Så snart herr Sten Sture inkommit i gästrummet,
och gubben lemnat honom, fastades hans
uppmärksamhet på hela inredningen i rummet, som var lika så rik
och grann, som på något af hans fars slott, till
exempel Hömingsholm, och han påmintes häraf att Bålamb
var en ganska förmögen man. När han betraktade sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
