Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Herr Gustaf Kuutsson!a sade konungen med
högt majestät, “tag vara på edert sinne i eder
konungs närvaro. För denna gång hafva vi förlåtit
eder. Svara nu: har Axel Pedersson vittnat sannt!“
“Ja, herre och konung,“ svarade Koos, förkrossad,
“han har talat sanning, men ...“
“Bet är nog: dö men såsom edert samvete och
lagens stränghet kräfvcr!“ af bröt konungen, kastade
ännu en hemsk blick på den olycklige fången, och gick.
Hästsko utstötte ett matt jämmcrrop. “Har dju
något mer att bekänna!“ frågade Göran med sin isköld.
Bå ynglingen endast svarade med afbrutna suckar,
vinkade han åt vakten att bortföra honom. Ben
arme lyfte sina ögon mot himlen, såg på Gustaf Roos,
liksom han velat säga något, men icke kunnat, och
bortfördes.
Efter en stunds rådplägning af domrarne
uppsattes af en skrifvare, som under tiden fört ett slags
protokoll öfver ransakningen, följande
Sententia:
Man hafver icke kunnat fria, uti någor ’måtto,
denne förenämnde Johan Bertilsson, utan efter Sveriges
beskreffne lagh, äfven som efter all naturlig skjäl och
förnufft, dömt honom till skälm, bösswicht,
äreför-gäter och Kongl. Maj:ts och Sveriges Rikes
ertzför-rädare, att straffas till lif och gods.
Knappt var denna dom fälld, förrän herrarne
måste infinna sig på rikssalen, der hertig Johans
förhållande skärskådades och afdömdes, hvarefter den
förtörnade konungen, såsom en gammal
historieskrif-vare säger: “inför Riksens Ständer, utan någre
gen-sägelser, declarerado Hans Furstliga Nåde, Hertig
Johan, för Riksens uppenbara fiende, och dömde honom
ifrån lif och välfärd.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
