Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behålla den och äta den hemma i sitt hus. Har han en
son, som i hans ställe får marschera till Hyssland i år,
så är det väl ändå säkert, att gubben sjelf får gå åstad
nästa år. Och der borta i Ingermanland! Jag har haft
bref ifrån min bror, Erik, och han klagar jämmerligen . ..
Knektarne göra uppror och vandra hem i stora hopar.
Ständiga snubbor och evigt gräl regnar på det stackars
befälet, när de icke kunna uppfylla konung Johans
orimliga fordringar. Det är minsann tid på — här
må val ingen höra oss? — att den gamla grälmakaren
packar sig till sina fäder! Nu har han tagit det
fördömda rytande lejonet Carl till sig, och nu går det
löst på samtliga rådet, och ordningen kommer nog till
oss också. Här blir ett lefverne, alldeles som under
Christian hin Omilde. Det enda hoppet som återstår
för oss, är Sigismund. Han har ett godt hjerta. Han
blir en god och mild kung, skall du få se. Men har
du hört, att hertigen lär tänka på att skaffa sig en
ny gemål? Han vill försöka förebygga, att slägten af
inrikes upprorsstiftare skulle g|l ut; men ännu vet
man into, om någon europeisk furstinna skall ega mod
att förena sig med en så vild slagbjörn."
“Visst är hertigen bister och hård," inföll
Liljen-sparre; "men medge ändå, att af alla den gamle kung
Gustafs söner är , han den ende, som skulle kunna
regera ett rike sjelf."
"Ja, ser du! Deri ligger just felet," svarade den
andre; "han skulle låta halshugga den ena hälften af
sina undersåter, för att slippa behöfva höra några råd
af de öfriga. Men se, der står din vördige för detta
informator ännu qvar vid sin gårdsgrind och begapar
oss. Hans gård ser treflig ut. Nog skola vi stå ut
der några dagar, medan vi utfundera några planer med
den lilla vackra Anna Posse."
Herrarne kommo i delsamma fram till
kyrkoherden Håkan, och Liljensparre sprang genast af hästen
och, så snart han nämndt sitt namn, slöt honom gubben,
med ett utrop af glädje, i sin famn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
