- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
500

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gteffindan fattade häftigt hennes hand, och förde
den tigande till sina läppar, emedan tårarae qväfde
hennes röst.

Anna Reibnitz» som, efter hvad man kunde tycke,
sutit försänkt i helt andra tankar, och först då de
olyckliga fruarna nämndes, med deltagande följt
samtalet, skyndade sig härvid fram till drottningen. Hon
fäste på henne sina ögon med ett uttryck, åtföljdt af
en bedjande åtbörd, som drottningen genast förstod,
och besvarade med en vink; Anna sprang då ut för
att möta de ankommande rådsherrefruarna.

“Mina fruar!“ tilltalade drottningen derpå de
närvarande. “Låtom oss nu alla öfverlägga huru vi bäst
kudna beveka min gemåls hjerta. Skulle vi denna dag
utverka nåd och säkerhet åt så många ädla herrar och
män, hvilkas lif stå i fara, så vore visserligen vår
hitresa företagen i en välsignad stund.“

“Ja, ja!“ inföll fru Gylta, “det kunde vara möjligt,
att just nu, när hertigen förmält sig tvärt emot hans
majestäts, och, jag må väl säga det, hela Svea rikes
förhoppningar och önskningar, rätta tiden vore inne att
beveka konungen att taga till nåder igen de oskyldiga
hdrrarna. Deras hjelp torde icke vara så mycket att
förakta, nu då hertigen tyckes tänka på bibehållandet
af sin slägt. och stam, hvilket väl icke sker utan högre
afsigter. Jag för min del vågar också påstå, att, om
hertiginnan Christina blifver utan konungakrona, sker
det ingalunda med hennes vilja.“

“Det är väl att jungfru Beata icke-är inne!“
yttrade drottningen. “Vill ni, Malin Sture, förena er med
edra syskon, att i dag göra knäfall hos konungen?“
“Gud gifve så visst framgång, som jag vill/£
svarade grefvinnan.

Nu inträdde jungfru Anna Beibnitz, åtföljd af
samtliga de sorgklädda damerna. Efter dem kom herr
Henrik Falmevus med ett bref i handen.

Drottningen gick dem vänskapsfullt till mötes, ooh
tog dem, den ena efter den andra, i handen.
“Välkomna, kära fränkor och vänner!“ sade hon. “Vill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free