Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sängtäcket sväfvade i stela veck och tunga former.
Tapeterna voro af läder, på hvilket den bibliska
historien om Kain och Abel var afbildad i pressad
förgyllning. Några ofantliga, tungfotade stolar och ett par
klädskåp utgjorde för öfrigt allt det husgeråd, som
fanns i drottningens sängkammare.
. Sedan konungen blifvit lagd på bädden, satte sig
drottningen, hållande sin treårige son vid handen,
bredvid sin gemåls fötter, och sade till honom med
darrande men hög röst; “Min herre och gemål! Om
I hör hvad jag säger, så gif oss ett tecken att eders
majestät lefver."
Konungen gjorde en matt rörelse med handen,
och såg sig omkring med de halfslocknade blickar ne,
liksom han sökte någon.
“Önskar eders majestät sin hofpredikant?"
frågade drottningen, och endast en rörelse på ögonbrynen
uttryckte hans bifall. Genast flög Liljensparre att
hämta honom. Det öfriga hoffolket, upprördt af det
förfärliga uppträdet, hade samlat sig dels utanför, dels
inuti rummet, och allas ansigten uttryckte den hemska
bestörtning, som råder i ett hus, der man väntar lik.
Endast den unge prinsen såg munter ut, ehuru den
höga modern sökte att nedtysta alla frågor och allt
joller, som sväfvade i hans ögon och på hans läppar.
Hofpredikanten Jonas Petri Nericius inträdde från
en annan dörr, hvilken ledde till drottningens innersta
rum, och då han öppnade dörren, skymtade de
olyckliga fruarnes svartklädda gestalter derinne. Han
framträdde till sängen, betraktade under några ögonblicks
tystnad konungens ansigte, och höjde derefter sin djupa
stämma: “Herre konung, är det edert rätta allvar —
såsom David säger — att vända eder till den högste
Herren i himmelen, och tron I att Han, för Christi
skull, förlossar eder från allt ondt, ifrån döden och
helvetets dom ?“
Ett matt “ja“ frampustades af konungens
skälf-vande läppar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
