Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Brahe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genast stötte grefven sönder en ruta, och i det de
klingande glasbitarne inföllo i rummet, sprang Sparre
upp, och Hogenskild Bjelke inträdde genom dörren.
Men hertigen blef utom sig af raseri. “Död och
förbannelse!“ röt han och grep grefven i kåpan med
den ena handen, medan den andra fattade i bardisan en.
Men grefven skyndade att genast återrycka bardisanen
ifrån honom och kastade den ut genom gluggen så att
den nästan hel och hållen flög in i Sparrens sal.
“Ha, din förrädare!“ utbrast hertigen och gaf
grefven med knutna handen för bröstet ett slag, som
dånade emot dennes bröstharnesk.
1 ögonblicket af kastade grefven sin kåpa, och stod
i månskenet i sin silfverrustning framför hertigen.
“Jag hoppas, att- eders nåde icke förtycker, att jag
varnade mina vänner för en oväntad spejare,“ yttrade
grefven med stolt och hög stämma. “Den händelse,
som fört mig hit, har varit lycklig, då den gett mig
tillfälle att bevisa mina vänner en tjenst, men tillika
sorglig, då den visat, att eders nådes utlofvade
vänskap för herrarne i rådet, särdeles min svåger, bestod
i blotta orden, men icke i hjertat.“
“Ha, Gustaf Brahe!“ utropade hertigen och drog
sin värja.
Grefven betraktade honom lugnt och svarade med
köld: “Jag är yngre och starkare än eders nåde, således
kan det icke vara af fruktan och feghet, som jag flyr.
Hela verlden bör tro det, om den far veta det.“
Vid dessa ord rusade han utför trappan, lemnande
den uppretade hertigen ensam i natten med det
blottade svärdet i handen.
Erik Sparre och Hogenskild Bjelke närmade sig
försigtigt till ett annat fönster, för att genom
detsamma undersöka orsaken till det oförmodade anfallet
och upptäcka sin angripare. De varseblefvo då Gustaf
Brahe, som i sitt glänsande harnesk stod på trappan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
