Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som vänskapen deröfver fäller?
Men denna ring, som sjelf han gett
Åt mig, ber jag du återställer,
Förtälj då — hvad du här har sett!
En falnad kropp, ett brutet sinne,
Der lidelserna stormat inne,
Ett visset löf, som inom kort
Af sorgens höstvind sopas bort.
• • • • •
»Säg icke mig det var en villa,
Nej, fader, nej! då gör du illa!
Den sofver, den som drömma kan,
Jag låg och ville bara gråta,
Men fick ej mina ögon våta,
Ty, liksom nu, min hjerna brann;
En enda tår, ja! en allenast,
Som något nytt och ljufligt genast
Jag ville haft; jag vill det än,
Men min förtviflan motar den.
Spill inga böner du andäktigt,
Mitt svårmod är dig öfvermäktigt,
Jag vill ej till ditt paradis,
Men blott till ro på något vis.
Ja! det var då hon stod och myste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
