- Project Runeberg -  Giaurn, ett stycke af en turkisk berättelse /
77

(1855) [MARC] Author: Georg Lord Byron Translator: C. V. A. Strandberg - Tema: Turkey
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Eblis är mörksens furste i Österlandet. Enligt den
arabiska gudaläran härrör dennes förnedring från hans vägran
att på den Högstes befallning böja sig för Adam, hvilken
vägran han sökte rättfärdiga dermed, att han sjelf var
danad af etherlågor, då Adam var en skapelse af lera allenast.

Ja! som vampyr skall allra först
Din vålnad irra — — — (s. 40).

Den vidskepliga föreställningen om vampyrer är ännu
allmänt spridd i Levanten. Jag minns huru en hel familj
uppskrämdes vid ett barns jämmerrop, som de föreställde sig
härröra från ett dylikt besök. Grekerna nämna aldrig ordet
utan fasa.

Och drypande kring mun och tänder
Af blod — — — — (s. 41).

Ansigtets friska färg och de af blod sölade läpparna
utgöra de osvikliga kännetecknen på en vampyr. De
berättelser man i Ungern och Grekland får höra om dessa
ohyggliga frossare äro besynnerliga och flera af dem alldeles
otroligt intygade.

Till dess de vända sig med fasa
Ifrån sin egen öfverman (s. 41).

Med Hassans död, eller med hans jordande der han
stupade, eller också med några sedelärande betraktelser
öfver hans öde, afslöt troligen den ursprungliga berättaren
den historia, af hvilken Byron angifvit sig lemna ett
lösryckt stycke. Likväl instämmer säkert hvarje läsare med
oss i, att slutvändningen vunnit i interesse i den moderna
dikten, samt att turkens förbannelse öfver den »fördömda
hunden» anbringats med finaste urskilning och mycket
bidrager till det dramatiska intrycket af det hela. Enligt
vår åsigt borde dock återstoden af stycket ha inpassats
såsom andra sången, emedan ett fullständigt ombyte af
skådeplats och ett tomrum i händelsernas kedja af icke mindre
än sex år svårligen kan undgå att åstadkomma litet
förvirring i läsarens sinne. George Ellis. — Tillägg af öfvers:n.

Inunder kapuschongen stirrar
Ett anlete af spöklik art (s. 43).

De återstående verserna, bortåt femhundra till antalet,
blefvo — med undantag af de sista, från och med »Du nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:38:51 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/giaurn/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free