- Project Runeberg -  Om Konung Gustaf II Adolfs karaktersutveckling, särdeles under den tidigare delens af hans lefnad /
33

(1863) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33

stjäla, våldgästning göra, borttaga och utrida böndernes
hästar, traktera och slå undersåtarne likasom oskäliga
kreatur." Dessa ord äro visserligen hemtade ur anonyma
skrifter, som möjligen kunna vara skrifna med bittert
sinne emot den aflidne konungen, men äfven bestämda
bevis finnas, huru t. ex. kronans egna tillhörigheter
roffades af det främmande krigsfolket.

Vänder man betraktelsen till andra stånd, så funnos
hos presterne tecken till missnöje för K. Darls
calvin-ska religionsplaner. Adeln hade sina privilegier
obekräftade och minnen, som ropade om hämnd. En del
låg kufvud, blödande, en annan del i landsflykt
förjagad. De halshuggnes barn omgåfvo sonen af den
konung, som aflifvat deras fäder; de landsflyktiges sinnelag
emot Carl IX:s hus är tecknadt af en ibland dem, Axel
Leijonhufvud, då han skrifver om Gustaf Adolf, att den
unge konungen slägtades på sin faders "harmfulla furia",
och huru han icke var lärd och danad till något annat
än att på fadrens sätt "lära sig att röfva och mörda,
samt att man ej heller kunde hoppas, det höken skulle
utkläcka någon dufvounge." Det visade sig med tiden
att hatet, åtminstone hos den hemmavarande delen af
de förföljdes anförvandter, lät sig försonas. Det var just
Gustaf Adolfs uppgift att göra detta, det hörer till hans
ovanskliga storhet att han gjorde det, och att han kunde
göra det, bevisar magten af en ädel ande. Men att så
skulle gå, kunde man icke ännu veta. Deremot
hvarthän den nye konungen vände sig, mötte honom lidande,
som ropade om hjelp, förtryckte, som begärde rättvisa,
rikets fiender, som härjade dess landskaper, konungahusets
ovänner, som rufvade på hämnd; krig med Danmark,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:47:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/giiakarakt/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free