- Project Runeberg -  Om Konung Gustaf II Adolfs karaktersutveckling, särdeles under den tidigare delens af hans lefnad /
71

(1863) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

Och hos detta snille fanns en stor och ädel hug,

d. ä. att håg och längtan riktades på stora föremål
och med ett sträfvande, menskligen att tala,
ädelsinnade Der var flykt i tanken, djerfhet i begäret,
känslan af en stor förmåga och tron på lyckan. Utan
tvifvel bar den unge Gustaf Adolf inom sig i hög grad
den ungdomens framtidskänsla, som gör den åldern rik.
Lyckas det att bevara själens ungdom medan åren fly,
så gör den känslan alla åldrars glädje och viker ej i
döden. Låtom oss höra Gustaf Adolfs ord när
Oxenstjerna afrådde honom ifrån att gå in i tyska kriget.
Så slutar han sitt bref: "och kunnen J disputando
snarare evincera besvärligheten än som jag möjligheten,
hvarföre jag, hvad jag att uträtta förmenar heldre i
verket än på papperet bevisa vill." Detta är just
snillets art, att det ser, det känner, det vet ur sitt bröst
saker, som icke låta sig så aldeles på papper
beskrifvas eller med logiska slutledningar bevisas. Men det
förnimmer i sitt inre en stämma, som förtäljer sådant,
som för vanlig slutkonst är fördoldt. Detta är gåfvan
af höjden, magten att göra det omöjliga möjligt. Den
gåfvan, den magten hade Gustaf Adolf, och att han hade
den, det visste han. I de orden han sade ligger
bekännelsen derom och i den bekännelsen den rikaste
framtidskänsla. Den känslan är nära slägt med
verksamhetsbegäret, förutan hvilket ingen ungdom finnes som
duger. Denna känsla och detta begär var icke något
eget för Gustaf Adolf, det hörer till ungdomskarakteren
och är en allmänt mensklig sak, men denna sida af
karaktersutvecklingen framträdde tvifvelsutan hos Gustaf
Adolf med ovanlig styrka. Och den följde honom intill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:47:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/giiakarakt/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free