- Project Runeberg -  Om Konung Gustaf II Adolfs karaktersutveckling, särdeles under den tidigare delens af hans lefnad /
100

(1863) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

och andra tillfällen med dem man eger qvar efter
Gustaf den förste. Der fanns en stor talares förmåga hos
dem båda, och deruti voro de äfven hvarandra like, att de
ställde sig såsom redovisande inför svenska folket. Detta
gjorde Gustaf Adolf, likasom gamle konung Gustaf, helt
omedelbarligen. Innehållet af deras tal är så hos den
ene som den andre mycket behjertansvärdt. Det som
Gustaf Adolf nu talade förtjenar särskildt att besinnas
på mera än tvåhundra års afstånd och efter den erfarenhet,
som under tiden blifvit oss gifven. Det vore önskeligt
att Gustaf Adolfs ord alltid hade blifvit besinnade.

I det tal, som Gustaf Adolf höll vid Örebro
riksdag i början af år 1617 talar han om orsaken,
hvadan det kom att ryska kriget icke var slutadt. Han
erinrar Rikets Ständ-er, huru han för tre år sedan hade
tillkännagifva "begynnelsen, orsaken och then tids
tillstånd med vår nabo, Ryssen. Aldenstund då befanns,
att ingenting kunde vara vårt fädernesrikes stat och
välfärd skadeligare, än till att blifva med Ryssen ståndande
uti yttermera fejde, mäst förty att vi ingen trygghet hafve
med konungen i Påland till att förmoda, och andra slika
orsaker, hvarföre jag på samma herredag utlofvade, det
jag ville beflita mig sådan oro afskaffa." Gustaf Adolf
vidgår således, att han redan tre år förut förklarat sig
för en politik, som arbetade för fred med Ryssland, och
ännu var dock freden icke vunnen. Han förklarar
orsakerna: "Thetta till att efterkomma hafver haft sine
stora besvär och olägenheter med sig. Ty vår fiende,
som vi hafva haft till att göra med, hafver icke
kunnat så hastigt och fort på tu omgående år, för sin
vanliga ostadighets skull, komma sig therhän, att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:47:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/giiakarakt/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free