- Project Runeberg -  Om Konung Gustaf II Adolfs karaktersutveckling, särdeles under den tidigare delens af hans lefnad /
102

(1863) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

att höra, det en fredsunderhandling kunde blifva afbruten
för brist på nödtorfter att uppehålla lifvet. Att så
kunde vara visar hurudant tillståndet var i det inre
Ryssland och hurudant förhållandet emellan de
underhandlande parterna. Det synes såsom de svenska
sändebuden skolat lefva af tillförsel ifrån orter, som Sverige
innehade. "Thet hafver ock" fortfar konungen "största
orsaken till thenna långsamma dröjsmål förorsakat sig
theraf, att den varit något sur till att pågå, oss vår
kostnad och rättighet till vederläggia. Ty sjuttio tunnor
guld, som vid Dedrina begärades, voro aldeles omöjelige.
The fyratio, som af underhandlarne för billige finnes,
voro odrägelige. Iwanogrod, Jama, Copori, Nöteborg och
Kexholm med sine land och län voro them mycket käre
och utan ettdera för Ryssen till att mista kunde freden
icke göras och aldenstund det eljest allt för vidt hade
trädt ifrån det råd som J på sist hållna herredag mig
gåfven. Och thet hade ländt och kommit vårt
fädernesland och mig sjelf nu i förstone till skam och nesa och
i framtideh till största osäkerhet. Ty hvad skulle vara
skamligare än låta visa sig af med IluOOO R: d: hvilka
icke ens tillfyllest gjorde till att betala krigsfolkens halfva
rest och theremot igengifva och afträda nio väl
befästade städer och slott med sine land och underliggande
län, som jag med bästa rätt besitter? Thet skulle ju
hafva synts, som vi Svenske af Ryssen tvungne varit,
eller ock allsintet mera förmått hade, heller ock thet jag,
som Sveriges konung är, hade varit så klenmodig, thet
jag icke skulle töras förtro Gudi, thet han min rättvisa
sak till en god ända förhjelpa och föra skulle: allt
sådant hade icke varit en ringa nesa 1" Här talar den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:47:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/giiakarakt/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free