Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller samlingar af Gregorianska, Hermogenska
och Theodosiska lagarne; 4:o Noyellerna,
eller ett supplement, af Justiniani egna, och hans
efterträdares decreter.
Den lagsamling, som kallas Canoniska
lagen — Corpus Juris Canonici — är en
uppsats af Romerska Ecclesiastik-lagar, hemtad från
de Latinska fädren, consiliernas decreter, och
den heliga Stolens decretal-epistlar och’
bul-lor. Den ordnades och till trycket
befordrades af en Italiensk munk — Gratiani — n5i,
under namn af Decretum Gratiani. Gregorius
IX Ökade samlingen med Decretalia Gregorii
Noni; Boniface VIII — 1298 —» med Sextus
Decretalium—Johan XXII — i3i7 — med
ExtravagantesJoannis,hvarti\l komma sednare
Påfvars decreter —- Extravagantes communes.
Beundrare af Justiniani lagar hafva kallat
dem la raison icrite; men Bacon, THopital,
Hotman, m. fl., hafva yttrat olika tänkesätt
om deras ofelbarhet. Godefroy, i sina
Pro-legomenes sur le code Théodosien, anklagar
Tribonian; Terrasson* söker att justifiera
honom. De betydligaste fel man tillegnat dem
äro: 1:0 Att i framställning och beslut vära
alltför mycket resonnerande — raisonnies —
hvilket emotsäger den gällande principen: Ju-
num — efter Sextus Papyrius, i Tarqu. Superbi tid —
Den Gregorianska — efter en Prefect i Spanien och
Proconsul i Africa af detta namn: Den Hermogenska
— efter en Hermogenes: Theodosiska ■—efter Theod. den
yngre — och den Justinianska efter Justinianus, hvars
gemål, Pulcherie, lärer hafva hela fortjensten af
deras sammanfattning.
* Se Histoire’ de la Jurisprudence Jtomainer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
