Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
för brottet, att löna det onda som
brottslingen förorsakat, med honom åbragt oridt, kaii
ieke vara rigtig, såsom hvarken förnuftig till
sin mening, eller önskvärd till sina följder.”
Staten måste icke uppträda såsom en
hämna-re, utan såsom en försonare. Staten måste
andas idéens högre lif, vilja medborgarens
befrielse från ondt, måste fordra och stadfästa
en försoning för alla förbrytelser emot idéen.
Såsom ett organiskt helt, ett stort individuum,
som i sig uppfattar och betryggar den
enskil-tes individualitet och frihet, måste den vaka
öfver hvarje rubbning i sin enhets organismus,
menlig och förstörande för yttre existens och
sjelfständig verksamhet. Menniskans jordlif är
en kamp emot det onda — deri menniskan
kan sägas vara — toujours agité, jam ais
abattu — aldrig segrare, aldrig öfvervunnen;
oclt straff, — stricte sic dictum, — endast
ett medel att återställa en derunder förlorad
jemnvigt, att återföra en atom på sin plats —
förbrytarén till sans — och så vidt möjligt
är, trygga det hela — Statssystemet — för
framtida rubbning. Ett straff, d. v. s. medel,
som motarbetar detta höga mål, kan derföre
hvarken vara lämpligt eller rätt vist 5 och af
alla medel —• d. v. s. straff — bör det,
naturligtvis, prefereras, som omfattar högsta grad
af allmän nytta, och lemnar högsta probabilitet
af framtida bestånd.
Till höjden af fullkomlighet i
Criminal-lagstiftning hörer således ostridigt:
Att icke öfverlemna måttet och valet af
detta medel — straff — åt olika meningars
ovisshet j ty bland antalet af förbrytelser, som öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
