Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nedring, som hiåste blifva en följd af det
trefaldiga lidande, — fysiska, borgerliga och
moraliska — en bortgången generation efter- .
kommande beredt.* Hvilken blygd för mensk
-ligheten!
Utan öfverdrift kan man väl säga, att
brännvinet anses, n. m. likaså oumbärligt,
nyttigt och nödvändigt, som ägande rätt. På
sitt retande behag har det grundat sitt välde
öfver menniskovettet, inskränkt dess
omfattning, och så befästat sin makt, att
statsmannen knappt vågar vidröra denna jordiska
gudomlighet, utan att blottställa sig for
tittlar-ne af folkets ovän, förtryckare och tyrann*
Hvilka tider, hvilka seder!
Med alla historiens hjelpredor, skall man
svårligen kunna framställa ett, för
mennisko-lif och menniskoverksamhet, mera förstörande
medel; — för menskligheten ett mera
förnedrande skådespel, än en rusig, som sinneslös
stapplar sin bana fram, eller hvilar med svinet
i smutsen. Sant och träffande är drinkaren
stämplad uti Randolph’s Epigram:
”jFho hold more wine than others can,
I count a hogshead not a man
Med Domstolarnes annaler i sin hand,
hvilken kan bestrida, att icke ifrån de regala
branneriernas epok, — d. i4 Sept. 1775 —
datera sig de minskade dygder, de ökade
laster och brott, som nu påkalla statsmaktens
hela omtanka, och regeringens allvarsamma-
* Biskop Serenius varnade Gustaf III att icke sota
sig pä denna afgud — om han ville regera ett
lyckligt folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
