Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att de skulle göra för sina grofva löner. Men Frasse
ursäktade de ädelmodigt för denna gång, ty han var
styf, och då har en målare liksom rättighet att vara
fjollig i en hel del afseenden. Det skiljer honom på
ett fördelaktigt sätt från den öfriga mänskligheten.
Sedan gingo kamraterna, och Frasse dref hemåt
igen. Genom att ställa sig och trampa i kappsäcken
— »någonting ska man ju göra, vet jag» — fick han
rum med ett par gamla byxor till, och det gladde
honom.
En vacker dag mottog han sina pengar, och på
kvällen slog han sig lös med hela ligan. Nästa dag
köpte han en kappsäck till och pressade ned resten
af sitt bohag i dess inre. Därefter tog han reda på en
båt, som föreföll hågad att ge sig af när som hälst.
— Hvart går den här arken egentligen? — Jaså,
till Göteborg, sade Frasse, när han erhållit det
höfliga svaret på sin lika höfliga fråga. — Ja, jag tänkte
mig förstås till Malmö, det ligger närmare
kontinenten, men Göteborg kan ju vara bra på sitt sätt. Kör
för Göteborg!
Han hade en kvart på sig och slank ned i
matsalongen och fick en half pilsner. Magge, som följt vännen
likt en skugga hela dagen, gjorde sällskap. Han
önskade Frasse lycka och all möjlig framgång och
slutade med att vigga tjugufem krisch, det var så
jämt, påstod han.
Nå, så blåste båten, och Magge poletterades af.
Ungefär en femton meter från kajen erinrade sig
Frasse något. Han lutade sig farligt långt utanför
relingen.
— Magge... ohoj, Magge!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
