Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
italienska gruffet. Ett sådant är ganska sällsynt,
vanligen klara italienarna af sina små mellanhafvanden
i den vägen inomhus. Den här gången var det
emellertid två alldeles obekanta, synbarligen
bättre herrar, som råkat i lufven på hvarandra, och då
den ene välvilligt upplyst, att han nödvändigt måste
resa till Egypten samma kväll, kräfde hans
kränkta ära sakens omedelbara uppgörande. Till den
ändan inledde han kontroversen med orden drulle,
syltfot och boricka.
Den danske författaren öfversatte för sitt
sällskap och bemödade sig ärligt att vara så
naturtrogen som möjligt. Han lyckades endast delvis. De
nordiska språken äga visserligen en ganska
aktningsvärd samling skymford och svordomar, men
jämförda med italienskans färgprakt och rikedom äro
de alla tre som en tvåårings stapplande försök att
leta sig genom talets labyrint. Norrlänningen såg
betydligt snoppad ut efter att bara ha hört början,
och västgöten gick tidigt hem och lade sig den
kvällen. De voro båda så öfverväldigade, att de inte
just sade någonting vidare på flera dagar. Och
sade de något, skedde det hviskande. De hade
oväntadt upptäckt sin begränsning. Sedermera
utvidgade de med sina sista upplefvelser som underlag
området för sina språkkunskaper, hvaraf följden
blef, att kotteriets damer bådo dem återgå till den
väl missklädande, men i alla händelser numera
nödvändiga tystnad, som de kort förut iakttagit. Det
gjorde de naturligtvis inte, och det var lika lifvadt
i alla fall.
Men grälet vid hörnet af Piazza Colonna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
