- Project Runeberg -  Kotteriet. En sommarbok /
121

(1911) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det var idel vänskap och glädje och förståelse och
slutade riktigt bra på det hållet.

Senare på kvällen tog kotteriet ämbetsmannen
med sig för att »titta på sta’n». I Stockholm betyder
det att sitta på en lokal och konsumera
alkoholhaltiga drycker, och hvar svenskar än befinna sig, blir
resultatet enahanda. Man slank in på en så kallad
bar, ty ämbetsmannen kräfde punsch, han
demonstrerade sin patriotism på det viset. Nå, han fick
en gulaktig, varm soppa i ett dricksglas och
smuttade och grinade. De andra drucko vermouth med
eller utan kina och mådde bra. Ämbetsmannen satte
emellertid i sig blasket och ringaktade den lilla
tarfliga lokalen, glasen, som väl sköljdes, men aldrig
torkades, zinkdisken och framför allt sin punsch.
Sedan gingo de på ett ordentligt ställe, som var ännu
smutsigare och enklare men där frascatin var
gammal och god. Ämbetsmannen föraktade halmstolarna
och träborden och hela rekvisitan. När han så fick
veta, att vinet bara kostade två lire litern, blef han
vild och hojtade efter champagne eller något ändå
dyrare. Efter mycket orerande erhöll han en flaska
asti spumante från en butik i närheten och lugnade
sig.

— Jag gör, hvad jag vill, för jag har pengar, sade
ämbetsmannen värdigt.

— Bravo! sorlade hela kotteriet, och visade en
beundran, som endast konstnärer förmå lägga i dagen,
när de vilja vara riktigt jäkliga.

Just när han började komma i stämning, var det,
som Frasse kände honom på pulsen genom att på
skämt söka slå en vigg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:20:13 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gjkotteri/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free