- Project Runeberg -  Kotteriet. En sommarbok /
151

(1911) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

återvände sedan till Kristian Tyrann och den enögda
katten.

Men Frasse och skriftställaren åkte utför de öfriga
stegarna och kommo öfverens om, att ingen kunde
öfverträffa en dansk i förnöjsamhet. Om inte möjligen
en annan dansk.

Var ordföranden lärd, var den danske författaren
i kotteriet det icke mindre. Han var filosof och
estetiker och teolog och matematiker och hade dessutom
luktat litet på medicin också. Han innehade betyg
både på luktandet och det andra. Det var först när
han tagit alla sina examina han slog sig lös och
funderade på att bli författare på allvar. Som Danmark
i afseende på ytinnehållet är knappt tilltaget, och
han ville bli en stor författare, valde han för sin del
Europa och förnämligast den stöfvel däraf, som
skjuter ut i Medelhafvet. Han ströfvade genom landet
kors och tvärs och kunde det snart bättre än
italienarna själfva. På lediga stunder proppade han i sig
alla de lefvande språken och som mellanlägg några af
de döda. När han var så fylld af lärdom, att
ingenting mer skulle gått i en annan, läste han allt som
fanns kvar. Han for från stad till stad och tog
bibliotek efter bibliotek. Samma glödande intresse,
hvarmed han studerade dammiga folianter, som han
bläddrade igenom från pärm till pärm, det ena
exemplaret efter det andra, ägnade han äfven kvinnan.
Först därpå ansåg han sig färdig att bli författare.

Han blef det verkligen.

Skriftställaren hade alltid inbillat sig att man först
och främst skulle skrifva för att få kallas författare.
Efter bekantskapen med sin danske vän, insåg han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:20:13 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gjkotteri/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free