Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanligen var en tysk, som inte brydde sig det minsta
om landet men satte stort värde på titeln.
Hans tankegång afbröts af skulptören, som med
en sjuttonårings rödglödgade glädje öfver att få tala
ut fortsatte.
— Strindberg, Zorn å Selma Lagerlöf ha hvar
för sig gjort dubbelt så mycket för Sverige som hela
utrikesdepartementet, inklusive vaktmästarne, å
det ä väl ändå de, som arbeta.
Kotteriets danska afdelning hade grannlaga
dragit sig undan till ena bordshörnet och öfverlämnade
åt den svenska att sköta sig själf under denna
privata konselj. Frasse visade tydligt, att han bittert
saknade den bekymmerlöshet, som eljes präglade
hans ord, åthäfvor och gärningar. Skriftställaren
var nedslagen, och hans unga fru syntes trofast
dela hans sinnesstämning. Västgötens ansikte var
fördubbladt på längden, medan norrländingen
anspråkslöst krupit in i sig själf.
— Det ä sådant där, som man aldrig tänker på,
sade någon bland dem, det kan göra detsamma
hvilken.
— Säg så gärna, att man aldrig tänker på något!
uppmanade skulptören vänligt. Sedan knackade
han i bordet, och då kyparen skyndade fram
beställde han två liter gammalt gult.
När det stod på bordet framför de allvarliga
ungdomarne fyllde han sitt glas till brädden och höjde
det. — Å ändå, små gossar, ä Sverige det bästa
land som finns! Skål å hej!
Minerna ljusnade. Frasse flinade till och
mumlade något om, att han kände sig som människa igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
