- Project Runeberg -  Kotteriet. En sommarbok /
171

(1911) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

andra heller, han hade således ingen orsak att känna
sig ignorerad.

Skulptören hade kommit in på historierna från
ungdomen och akademitiden. Han började med att
berätta dem för Frasse, och när denne bytte plats
märkte han det ej utan vefvade på i alla fall.

Sekreteraren satt och smålog åt alla utan
undantag. Det tillhörde hans befattning att vara
välvillig. Han hade varit sekreterare så länge, att det
blifvit en vana.

Norrländingen dryftade politik med ett par bland
damerna, och de diskuterade med tydliga
bimeningar plikten att alltid tala sanning. Då gaf
norrländingen tappt och sade, att hvarje kvinna borde ha
två röster, när hon fått rösträtt, förstås. Det var
hans patenterade sätt att klara sig, då han kört fast.
Han erhöll absolution äfven denna gång.

Alla de andra voro också trefliga, men
elektriciteten fanns kvar. Litet emellanåt fyrade någon af
en gliring, och litet emellan var det någon, som
gärna önskade veta, hvar skvallerbyttan fanns.

Frasse spratt till som vid ett nålstygn. Men då
han hela tiden var nog klok att spritta till invärtes,
var det ingen som märkte det. Damerna höllo för
resten styft på honom den kvällen, och så ofta man
tittade snedt åt hans sida, togo de honom i försvar.
Slutligen inbillade sig skriftställaren, att man
kikade på honom också. Det väckte inte alls hans
förtrytelse, men han föreslog ändå rättegång.

Det ansåg Frasse vara bra sagdt.

— Hit med den skyldige! ropade han.

Nu började man korsförhöret. Skulptören

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:20:13 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gjkotteri/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free