Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Följande dagar användes till samling och
nerpackning. Danskorna voro de första, som sprucko ut
ur kotteriet. Det var med anledning af våren, Frasse
formulerade uttrycket så. — Men den här gången
var det säkert, tillade han och suckade.
De andra visade inte ett spår af deltagande, och
Frasse kikade snedt på dem öfver lag, han tyckte
verkligen, att prissarne kunde varit mer kamratlika.
Nästa man, som reste, blef norrländingen.
— Skyndar jag mig, så kanske, jag kan få se
riktig snö, utbrast han en frukost — å inte den
misslyckade imitation, de ha här nere. — Han stack i
väg som en oljad blixt.
Samma dag köpte västgöten en kappsäck.
Budet, som skulle bära hem den åt honom, bar bort den
i stället. Västgöten dröjde ännu ett dygn och köpte
en kappsäck till. Den kom inte bort förrän
någonstädes i Tyskland.
Nästa man blef målarinnan. Hon skakade hand med
alla de kvarvarande kotteris tema och tog löfte af
dem, att de skulle träffas snart igen. Det var
ingen, som tvekade att lofva det. Hon var så allmänt
omtyckt, att flere svuro på saken. Ingen enda
råkade henne sedan.
— Det gick med henne som med västgötens
kappsäckar, sade Frasse ett par år efteråt — hon blef
förlorad för världen. — Hon gifte sig, slängde vänner
å målning å lifsuppgift å lade sig i stället efter hand
till med en hel skollofskoloni, till hvilken hon själf
var mamma. Sådant ä lifvet.
Nästa gång följde man dansken till tåget, efter att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
