Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Alexander lät litet aska falla ur sin pipa på
spisel-stenarna och fortfor:
»Då ä det bra att inte vara fler än tre.»
»Kan nog så tyckas, men ...»
»Joo», avbröt Alexander kärvt.
Bernhard sväljde. Så kom det efter en stund sakta
och grötigt ur hans strupe:
»En kan väl ändå inte jämt vara utan kvinnfolk
i huset.»
Alexander reste sig, såg ringaktande ned på den fyra
år yngre brodern och svarade:
»Det är nu tolv år sedan mor dog, vi har kunnat
det sedan dess.»
Bernhard sväljde ännu ett par gånger men sade
ingenting mer den kvällen.
Alexander kände sig plötsligt gripas av ett varmt
medlidande för denne oregerliga ungdom, som tänkte
på förändringar och nyheter. Han förstod honom och
ville säga några tröstande ord men fann inga. Då
inskränkte han sig till att ruska på huvudet och med
ena tummen peka över axeln mot kammaren där
fadern sov.
Bernhard suckade och teg. Hans tystnad om saken
räckte till nästa höst.
Det var en augustieftermiddag under bärgningstiden.
Fadern körde hemåt med ett lass och bröderna gingo
bakom skrindan.
»Du», började Bernhard oförmodat, »nu borde en
väl ändå tänka på...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
