Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
hard visste ej, vari ett sådant bestod, och en hemlig
fruktan att möjligen låta förleda sig till en dumhet
följde alltid i bredd med hans längtan. Och liksom
för att dämpa sin oro anställde han jämförelser. De
gifta grannarna hade det otrevligt. De rörde sig i en
atmosfär av hårda ord och fientliga ögonkast. Bernhard
spottade ringaktande över lä reling och sökte intala
sig, att det var nog bäst som det var.
Under hösten domnade hans stillsamma längtan bort.
Men med vintern och dess ensamhet väcktes ånyo
begäret efter ändringen. Han blev tyst och sluten och
satt halva dagar orörlig på en stol, stirrande i väggen.
Fadern och brodern gingo undan, då de märkte hans
dystra blickar, och Bernhard misstänkte dem för att
bakom hans rygg hålla hemliga rådslag. Han retade
ibland upp sig till vrede, men hans blida natur avhöll
honom från orden, som skulle låtit de andra veta
tankarna.
När våren, som kom sent det året, var inne, visste
Bernhard, att nu skulle det ske, nu eller aldrig. Som
vanligt vände han sig först till brodern.
»Du», sade han grumligt, »gubben talade en gång
med dej.»
Alexander nickade sävligt.
»Å han sa, att i hans hus skulle aldrig någon kvinna
träda in.»
Alexander nickade om igen.
»Jag ser inget som hindrar mej att bygga eget hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
