Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
»Det fattas femton kronor.»
Fadern vände icke ens på huvudet, men Alexander
såg nyfiket upp.
»Det var en jänta i ett bushål vid en gränd... hon
tog slantarna.» — Bernhard vred sin stol, så att han
satt med ryggen åt de båda andra. Han hörde, att det
knäppte hårt i chiffonjerlåset, sedan fadern lagt
pengarna på sin plats, och han drog ned huvudet mellan
axlarna därvid. — »Har inte I också varit ung en
gång, far?» sade han sakta efter en stund.
På det gavs aldrig något svar. —
De följande åren såldes havren till nämndeman
Bo-lén på öns sydsida. Det blev visserligen en
femtioöring mindre på tunnan, men sönerna gjorde inga
invändningar sedan fadern sagt, att de hädanefter skulle
göra så. De voro tvärtom tacksamma därför, ty bägge
hade fattat ett djupt och varaktigt agg till staden.
»Mej kallade dom bondknöl, fast jag betalade som
en herrekarl», sade Bernhard en dag fram på våren,
när samtalet under en vilostund kommit att beröra de
misslyckade stadsresorna.
»Här lika dant», svarade Alexander med trygg
humor.
Bröderna nickade åt varandra och smålogo, som om
de tyst givit ett löfte att hålla ihop i alla väder. Sedan
fortsatte de sitt arbete. —
Åter gingo några år i de vanliga hjulspåren. Och
så kom förändringen, oväntat överraskande bröderna.
En dag funno de fadern liggande på rygg vid en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
