Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Bernhard följde till båten, och under vägen sade
hon:
»Vet ni inte själva, hur ni ska ställa er, så kom
över till vårt. Jag ä ju närmast att råda å hjälpa
syster mins söner.» Hon krånglade sig i båten och
tog plats vid masten.
Bernhard gick ut i vattnet för att giva båten fart
och därunder ämnade han säga Ingrid ett avskedsord,
som skulle stanna i hennes minne. Hur det nu kom
sig, fann han ingenting. Och när han äntligen trodde
sig ha funnit, var han för blyg att yttra något. Det
blev endast en kort, nästan ovänlig nick åt alla och ett
kärvt: »Adjö då!»
Han gick långsamt tillbaka mot stranden och ställde
sig att betrakta de bortfarande. Alexander hade redan
tänt sin pipa och inväntade brodern.
»Ja, nu ska en väl gå opp å ställa undan», sade
han efter en stund.
Bernhard spratt till och såg sig överraskad omkring,
han tyckte sig ha hört faderns stämma.
Sommaren efter den gamles död var den
arbetsammaste i brödernas liv. De erforo ett starkt behov att
döva sina tankar och det enda medel de kände var
oavbruten verksamhet. Nämndeman Bolén, som på
höstsidan ett par gånger åkt över till Djupnäs, kom
detta år körande för att köpa havren, innan den ännu
tröskats. Han fastnade halvt mot sin vilja för ett
parti klöver och två kor samt blev tillfrågad, vad han
ville ge för några hundra sågtimmer.
3 ön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
