Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den andre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
någon gång, att läslusten väcktes på allvar och han
satt natt och dag lutad över sina böcker, vilkas antal
ökats under åren.
Men han var ofta trött numera, trött och
missmodig. Då såg han allt i svart, gick svärjande och
kno-tande sin väg fram och avslutade de mörka stunderna
med att bedja en besättningskarl på ångbåten skaffa
ett par »liter» från staden. Mot att han erhöll en
skvätt som ersättning var karlen vid förändan villig
att uträtta kommissionen, och så snart han fått sina
buteljer, vandrade Betulander till skogs, Vintertiden
uppehöll han sig i en lada mitt på ön och därifrån
kunde senkomna vandrare höra honom skråla och
hojta nätterna igenom. Övriga årstider drog han bort
till ett litet, halvt övervuxet träsk dit aldrig någon
hade ärende. I ett busksnår hade han inrett en
kammare, som täckts med granrisruskor. Där drack
Betulander det ena dygnet och sov de andra. Sedan
återvände han bitter och hatfull till hemmet och skrek
redan på långt håll åt hustrun:
»Tittar du hit, så ritar jag av dej.»
Knytnävarna svängdes vilt i luften och hustrun
flydde. Erfarenheten hade lärt henne att hålla ur
vägen, när mannen druckit.
Men Betulander satt i sitt rum och stirrade på en
kvist i golvet, alltid samma kvist. Han sökte förgäves
ordna sina tilltrasslade tankar. Upproret i hans inre
kom kroppen att skälva och huvudet att svindla. En
brännande ångestkänsla nödgade honom söka orsaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
