Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Bägge mätte varandra med blickar, i vilka misstro
och förargelse kämpade. Så blåste båten vid udden
och litet senare lade den till. Betulander mottog två
buteljer av langaren och gick med ett grumligt tack.
Valdemar stod genast vid hans sida.
»Jag ska hjälpa dej att bära dom», sade han.
»Tack ska du ha», svarade fadern, »jag hjälper
mig helst själv.»
»Som du vill då.» Med ett snabbt grepp slet
Valdemar den ena buteljen från honom. »Ta’ nu hit den
andra med!»
»Pojke!» Betulanders små ögon gnistrade av vrede.
»Tänk på va’ du gör!»
»Tänk själv!» Valdemar slog buteljen i vägen, så
att glasbitarna klingande ströddes i gruset, och
innehållet rann bort mellan stenarna. »Ta’ nu hit den
andra bara!»
»Jesus i himmelen... fördärvar du mitt
brännvin ... ?»
Valdemar gick tätt intill fadern och trädde handen
innanför hans röck för att taga den andra buteljen.
»Vill du ha stryk, så folk sir’et? Ta’ annars hit
buteljen.»
Betulander såg sig omkring med en hastig blick.
Han såg kaptenen intresserad luta sig fram över
kommandobryggans räck, och besättningskarlarna på
fördäcket nyfikna titta upp mot backen. De skrattade
allesammans åt honom, ty det var ju vanligt att
flertalet höll med den starkare. Betulanders armar föllo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
