Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Karlssons korta äktenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
hans närhet, och han följde ej efter. Så sutto de en
stund och stirrade rakt framför sig utan att veta, vad
de borde eller icke borde göra.
August tog snart avsked och gick hemåt i
vintermörkret. Han såg skyggt på svärfadern, när denne
följde honom till dörren.
Nästa dag infann sig mor Karlsson för att språka
med Kristina, men Andersson lämnade dem ej
ensamma. Han bjöd på ett längre föredrag om
ungdomens rätta uppfostran och som han här och var stack
in ett bibelspråk, kunde invändningar med fog ej
göras. Då mor Karlsson ganska snart gick igen, var
hennes ansiktsuttryck närmast att likna vid en avsnäst
tiggerskas.
»Icke så mycke’ som en kopp kaffe sattes fram»,
sade hon förargad till gumman Westergren, som
avvaktat hennes hemfärd.
Mor Karlssons snopna min avspeglades tämligen
noggrant i gumman Westergrens feta drag och fastän hon
gjorde sig besvär att följa ett stycke på väg, fick hon
ej veta något nytt.
»Den enda tröst man har ä, att pojken ska få gård
och grund efter den gamle snåljåpen», fortsatte den
blivande äkta mannens mor. På det hade gumman
Westergren inte tänkt ännu, men knappt hade hon hört
det, förrän en god del av hennes illvilja mot
Andersson överflyttades på familjen Karlsson.
Det pratades mycket på ön julhelgen igenom, mest
om Andersson. Trots den rådande avunden medgavs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>