Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Karlssons korta äktenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
ned på en stol för att bli sittande hela dagen i apatisk
orörlighet.
De närmaste veckorna gledo bort, och August
arbetade sig efter hand upp ur sin dvala. Han var inte
längre densamma som förut, och vad han än företog
sig, misslyckades det. Själv erfor han en beklämmande
känsla av att vara fjättrad, och vid varje rörelse han
vågade göra, skramlade de osynliga bojorna. Han
drev tyst och sluten omkring, undvek beröringen med
grannarna och försjönk långa stunder i ofruktbart
grubblande.
»Det tjänar ändå inte te’ något», sade han buttert,
efter att fruktlöst ha sökt reda sina tankar. »Va’ jag
gör å hur det görs ä sak samma, rackartyg å trassel
blir det i alla fall av’et.» Så drog han då den
slutsatsen, att ingenting borde företas, och som det
överensstämde med hans böjelser, handlade han därefter.
Andersson gick blid och nedslagen omkring och
skakade sitt huvud. Grannarna, som ägde goda ögon,
beklagade den stackars svärfadern. August flinade
dolskt för sig själv åt dem, det enda nöje han ännu
hade var att förarga någon. Hans planlösa
bemödanden kröntes med snabb och påtaglig framgång.
Djup-näsborna närde inom kort verkligt agg till honom.
Även föräldrarna hade övergivit sonen. De nödgades
tro sina egna ögon, och efter ett par korta besök i
Djupnäs återvände de mycket tystlåtna till hemmet.
Men allra sämst gestaltade sig förhållandet mellan de
nygifta. Kristina hade småningom bibringats den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
