Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nisse Nöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
också fram näsan bakom en knut och ojade sig åt
eländet.
Över spånbacken vinglade Nöjd, slängande med
armarna och deltagande i grinet. I gropen bredvid
dynghögen gjorde han en överhalning, halkade på en rutten
planka och föll. Det plaskade och skvalade, när han
rullade om i det bruna vattnet, stövlarna fylldes
därmed, och rocken blev våt, men han hojtade gladare
än någonsin. Efter en stund krånglade han sig upp, och
med ett saligt leende över det vissna gubbansiktet,
tumlade han huvudstupa in i sin skrubb.
Det skrattades omåttligt på Djupnäs dylika kvällar,
och grosshandlaren, vars frikostighet möjliggjort
förlustelsen, kände sig som en välgörare, värd
tacksamhet och beundran. Han upprepade det för den skull
litet emellan, det var både billigt och trevligt, och Nöjd
lät sällan bedja sig, när det nedåt ladugården ropades
en förfrågan, ifall han inte ville ha en skvätt.
Trots detta skötte han sina sysslor och tilläts även
följa Öman på sjön om morgnarna, men det viskades,
att han blev slagen under dessa färder. Hur det
förhöll sig därmed klargjordes aldrig, det enda man såg
var, att Nöjds ögon sedan en tid tillbaka mistat varje
uttryck. Själlösa flackade de åt sidorna, när han
tilltalades, och han förstod sällan vad som sades. Det
besynnerliga leendet fanns dock fortfarande kvar kring
munnen. Men numera väckte det förvåning och
misstro och alla sågo något skrämmande däri. Det var,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
