Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nisse Nöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
intet av den fjolliga och undergivna skyggheten däri,
det var hårt och elakt. När Öman åter vågade titta
fram, voro Nöjds ögon blanka och utmanande riktade
mot betraktaren. Öman skiftade färg under
solbrännan på kinderna och vände om från hörnet där han
stått. Skyndsamt gick han mot lillstugan. Just nu
erinrade han sig Anderssons olycksprofetior och tog
ut stegen. På trappan kom hustrun emot honom. Han
bad henne kort gå in igen.
»Jesus, så blek du ä, öman!» utbrast hon. »Har
något galet hänt?»
»Ä barna inne?»
»Det vet du väl.»
»Stäng genast dörren å lås ordentligt!» Öman hade
hunnit in och ställde sig vid gavelfönstret för att kunna
se ladugården. »Jag undrar jag, om inte Nöjd ä
slugare än vi tro», sade han grumligt.
»Va’ ä det?» viskade hustrun.
Mannen lutade sig mot henne och viskade.
»Han satt nyss å brynade stora vedyxan.»
»Herre i himmelen, du tror väl aldrig ... ?»
»Tst! Säj ingenting åt barna, utan ha dom till sängs!»
»Skulle vi inte varsko grosshandlarn...?»
»Nej du, det är den rackarn, som gett honom
konjak vareviga kväll. Å blir gubben galen i natt, så får
den schangtile herrn reda sej bäst han kan. En ä sej
själv närmast, heter det. Räck mej brödspettet! Nu
står jag här vid dörr’n å vill Nöjden in, nyper jag
till. Gå ut i köket å tysta ungarna! Gud nåde den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
