Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvad skulle hon väl göra? Och snart tröstade hon sig med
ett: det är ju det vanligaste. Hvad skulle hon för öfrigt
gifvit honom annat än sitt löfte, hon, som var van att
betala alla tjänster med klingande valuta?
Miss Elisabeth sträckte bekvämt ut sig på den fina
torra sanden, sköt de obehagliga tankarna ifrån sig och
sökte i stället för dem ur minnet plocka fram en af sina
barndomsböner, ty hon ansåg det för en oeftergiflig
skyldighet att äfven tacka sin himmelske fader, utan hvars
vilja eller vetskap icke en sparf faller till jorden, nu, sedan
hon så ädelt belönat sin jordiske hjälpare.
Hon tackade kort, ty minnet svek henne och hon var
mycket sömnig.
Men nere vid stranden kröp Lind ihop bakom den till
hälften uppdragna jollen — att få den längre orkade han
ej — och äfven han bad en kort bit ur en gammal bön,
innan han slumrade in i det stolta medvetandet att hafva
räddat sig och en annan människa undan döden. På löftet
om belöningen tänkte han icke alls; han var en praktisk
karl och lifvet hade länge sedan lärt honom hvad ord i
allmänhet äro värda. —
Nattvinden strök ljum och smekande öfver stranden,
där de skeppsbrutna sofvo, vågorna plaskade sakta och
öfver hafvet bredde sig en bred gata, som fullmånens bleka
ljus förvandlade till glittrande guld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
