- Project Runeberg -  Paradiset /
101

(1907) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestodo af en nött och fläckad manskavaj, i hvilken
hvarannan knapp saknades, och en kjortel af getskinn med
raggen vänd utåt. Den hade förfärdigats på så vis, att
hon med en knif skurit hål utefter kanterna i de två stycken,
hvaraf den gjorts, och sedan genom hålen trädt remmar
och knutit ihop dem. Vackert eller bekvämt efter vanliga
begrepp var det ej, men därom föreföll hon alldeles okunnig.
På fötterna bar hon sockor af samma materiel som kjolen,
de skyddade mot stenarnas hvassa kanter, för hvilka hon
i öfrigt ej syntes vara rädd. Miss Elisabeth — denna
solbrända, härdade kvinna var verkligen miss Elisabeth
Devereux — gick med vårdslöst ledig hållning mot höjdkammen,
på hvars andra sida bäcken flöt fram. Ehuru hvarje steg
i den tryckande hettan, hvilken kom hennes blod att sjuda
och klämde tinningarne som i ett skrufstäd, kostade
ansträngning, gick hon lätt vaggande på höfterna. Hon var
törstig och då intet vatten fanns i grottan, begaf hon sig
till bäcken för att dricka. — Ett par månader förut skulle
det ej fallit henne in att bekväma sig därtill, men efter mer än
ett och ett halft års vistelse midt i en rik natur kan ingen
undvika att taga intryck däraf, också hade ånyo en stor
förändring försiggått inom henne. Och af den mur, som
fordom stått mellan henne och Lind, fanns ingenting kvar.
De förändrade omständigheterna hade utplånat till och med
resterna af densamma, och hon var glad däråt, ty hon
hade lärt sig att tänka och känna på ett nytt, ett bättre sätt.

Efter att i öfver ett år stillatigande hafva låtit Lind
arbeta för att skaffa dem båda föda, det enda hon en längre tid
ansett sig behöfva, hade hon plötsligt funnit det förnedrande
i att låta en annan göra allt för sig. Att börja med tackade
hon honom pinsamt vänligt för hans godhet och för att på
något sätt visa sin erkänsla lappade hon oombedd de sista
resterna af de paltor, han bar; dessutom bemödade hon
sig att ständigt visa honom ett gladt ansikte, en föresats
stundom ytterst svår att fullfölja.

Snart märkte hon, att Lind först blef generad och
sedan misstrogen. Han drog sig för att komma henne
nära och då hon vände ryggen till stirrade han med ett
yttryck af gapande förvåning i sitt ansikte efter henne.
Hon blef allt annat än glad öfver att dessa försök till en
rättvis delning af skyldig- och rättigheter nära nog
medförde raka motsatsen af det hon åsyftat, och för att om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:51:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gjparadis/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free