- Project Runeberg -  Om arbetsklassen och arbetare-föreningar /
13

(1865) [MARC] Author: Knut Hamilton
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

&t begge gifver allt hvad de behöfva, mildras derigenom
till icke ringa del för slafven det tryckande, emedan han
oftast icke skulle vilja öfvergifva sin herre äfven om han
egde frihet dertill, och borttages för herren det
demoraliserande i herraväldet, emedan han jemte makten äfven
känner sig bära ansvaret för sina tjenare, hvilka äro en
integrerande del af hans familj. Med andra
kulturförhållanden deremot, så snart den personliga, ömsesidigt
mildrande beröringen upphör och slafven för sin herre blott
blir en förvärfskälla, af hvilken icke nog kan sugas,
framträda i sin fulla dager till förderf både för slafvar och
herrar slafarbetets inneboende verkningar, blomstrar
trafiken i menskligt kött och blod. Samma orsaker, samma
industriella utveckling, som göra slafveriet allt svårare, om
det skulle fortfara, bidraga likväl också att bryta det. Ty
det är just industriens utveckling och med denna
uppkomsten af det tredje ståndet, som brutit slafveriets och
lif-egenskapens § ett rar. I och med möjligheten för arbetare
att utan sådan bundenhet finna lön och skydd, hafva dessa
former förlorat grunden för sin tillvaro och måste alltså
upphöra, så mycket heldre som den fries arbete, ju högre
kulturen stiger, desto mera blir öfverlägset slafvens, och
det fria arbetet sålunda äfven ekonomiskt blir öfverlägset
slafarbetet. Slafven har icke någon utsigt att genom
ar-# bete kunna förbättra sin ställning, dess resultat är honom
alldeles likgiltigt, hans arbete blir derföre ovilligt, dåligt
och dyrt.

På likartadt sätt förhåller det sig jemväl med den nu
vanliga formen för arbetets ersättande: genom arbetslön
for viss tids arbete. Arbetaren är härigenom försäkrad,
att få ersättning för sin möda, huru än arbetets resultat
utfaller; men denna vigtiga fördel är köpt med uppoffring
af en del af det intresse, hvarmed arbetaren eljest skulle
omfatta arbetet. Arbetarens trygghet mot risken af ett
misslyckadt arbete måste medföra någon minskning i
arbetets intensitet. I den mon det är möjligt aflöses också
numera tidsarbetet af betingsarbetet; och i den mon
arbetarens högre utveckling sätter honom bättre i stånd att sjelf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:51:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gkhoaoa/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free