Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utestängande af den utländska varan blir den inhemske
arbetaren beröfvad arbete just i de riktningar der arbetet är
mest lönande, i dem der afsättningen kunde ske ej allenast
inom landet, utan i hela verlden. Ty kostnaden för skyddet
af sådane näringar, som ”ej bära sig utan skydd11, måste ju
tagas från något håll, och detta håll kan endast sökas hos
sådana näringsgrenar som nbära sig? Dessa som mest borde
utvecklas få derföre betala för de andra och blifva
derige-nom nedtryckta.
Alla åtgärder i riktning att öka arbetsefterfrågan
medelst qvarhållande af sämre arbetssätt äro alltså, i hvilken
förförisk gestalt de än uppträda, icke allenast gagnlösa,
utan jemväl särskildt för arbetsklassen skadliga.
Återstår alltså för staten blott det tredje medlet,
att nämligen oberoende af konkurrens-förhållandena söka
omedelbart inverka på arbetslönerna. Man skulle kunna
tänka sig, att staten antingen sjelf försäkrade arbetarne
om tillräckliga arbetslöner eller åtminstone tvingade ar-‘
betsgifvarne dettill. Här framträder mera ohöljd samma
’kommunistiska syftning, som mera dold ligger till grund
för skyddstullarne, att nämligen staten må taga ifrån den
en för att gifva till den andre. Ja! Om staten verkligen
utan andras betungande kunde tillskjuta det felande och af
sig sjelf gifva tillräckliga arbetslöner! Då vore ”ingen nöd11!
Då vore ”den sociala frågans” lösning lätt, då vore
oförlåtligt att icke genast göra allas ställning lysande! Om
staten i sig sjelf egde tillgångar, så kunde ju staten hjelpa
alla5 och det vore verkligen enfaldigt af någon att besvära
sig med att arbeta, om det kunde gå lika bra ändå. Men
tyvärr har icke staten såsom sådan i och lör sig några
tillgångar, utan dessa måste hemtas ifrån statens
medlemmar. Denna enkla sanning glömmes alltför ofta, då ropen
höjas, att staten eller kommunen skall göra än det ena, än
det andra, att staten skall göra snart sagdt allt. Och det
behöfves blott ett stadigt fasthållande vid denna sanning
för att inse statens eller kommunens oförmåga att genom
omedelbara bidrag hjelpa arbetarne, vidare än i den aldra
mest inskränkta mon och under ständig fara, att under
4*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
