Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifva. Redan härigenom medför de rikares sparsamhet
och förnuftiga lefnadsordning välmåga äfven för alU.
andra. Samhällsförmögenheten, som sålunda ej på onyttiga
njutningar förslösas, skall derigenom hastigt och säkert
tilltaga samt medgifva och befordra en hand i hand
der-med fortgående stegring af arbetslönen till arbetsklassens
fördel. Denna fördel befordras äfven i andra hänseenden
genom en sådan lefuadsordning hos de rikare, ty
inflytandet af deras föredöme på arbetsklassens familjeförhållanden
och enskilda hushållningssätt är allt för stort för att kunna
lemnas utan afseende. Om de förmögnare samhällsklass
serna verkligen vijja göra något för att åstadkomma en
förbättring i arbetarens enskilda lefnadssätt, så måste de
göra början hos sig sjelfve. Just häri visar sig nämligen
det aristokratiska inflytandet större i nutiden än någonsin,
att de högre klassernas åsigter, fördomar och
lefnadsva-nor ojemförligt mera än förr intränga i andra
samhällsklasser, inverka på andra klassers lefnadssätt samt sluta
med att göra sig gällande hos alla. Och detta just af
den orsak, att numera de olika klasserna i snart sagdt
omärkliga öfvergångar sluta sig till hvarandra och att
all sträng klass-skilnad håller på att upphöra. Fordom
lefde hvarje klass ett egendomligt lif inom sig sjelf. De
store, den lärda verlden, näringsidkare, bönder rörde sig
alla hufvudsakligen hvar i sin skilda krets, ofta nog strängt
betecknad genom väsentliga olikheter i seder och
åskådningssätt, som funno ett uttryck jemväl i sådane yttre
skil-nader som i klädedrägten m. m. Afståndet emellan den
storé herren och hans underlydande var allt för betydligt,
för att dessa sednare skulle kunnat eus tänka på att söka
efterlikna honom; för dem var det såsom en gifven sak,
att deras lefnadssätt på intet vis kunde likna hans. På lika
sätt förhöll det sig, om ock i mera eller mindre hög grad,
inom hvarje af de från hvarandra söndrade, hvarandra
mot-vägande stånden. Nu åter har allt detta efterhand
undergått en förändring, som är i jemnt tilltagande. I
jemn-bredd med det allmänna rotfästandet af begreppet om
allas personliga jemnlikhet, bestämmes lifvet i hvarje sam-
5*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
