- Project Runeberg -  Om arbetsklassen och arbetare-föreningar /
79

(1865) [MARC] Author: Knut Hamilton
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Oaktadt allt hvad som sålunda kan för arbetarm
göras af arbetsgifvarne och i nutiden äfven verkligen af
dem blir gjordt, torde likväl ingen ensamt häral skäligen
kunna väuta en allmän och fortfarande förbättring i ar*
betarnes tillstånd. Äfven om det ännu mera påtagligt
kunde bevisas ligga i arbetsgifvames eget intresse att här*
för göra allt, så är dock genomförandet af dylika åt*
gärder beroende icke allenast på en verkligt menniskovän*
lig välvilja, utan tillika på djupare insigter i tingens
ordning och i menniskans natur, förenade med en framstående
anordningsförmåga, allt egenskaper, hvilka omöjhgen kunna
hos alla arbetsgifvare antagas utbildade, om man icke
skulle hos dem vänta undantag från den allmänna
mensk-liga ofullkomligheten. Andra åter, som äro utrustade med
erforderliga egenskaper, hindras af bristen på tillräckligt
kapital. Må vara, att det kapital, som till dylika ändamål
användes, i längden betalar sig och betalar sig väl. I huru
ofantligt många fall är det icke, som en fabriksegare i brist
på kapital måste uppskjuta de nödigaste förbättringar,
äfven der dessa mycket snart skulle betala sig? Men den
ekonomiska fördel, arbetsgifvarne kunna hemta af goda anstalter
för arbetarnes trefnad och utveckling, kan ej väntas snart*
utan endast i den mon arbetarens högre utveckling
deri-genom blifvit vunnen eller en stam af goda arbetare blifvit
utbildad. Tydligen skall dock detta erfordra åratal, måhända

flätade och förenade genom något sådant band, som en gemensam
fördelning af årsvinsten”. Redan första året af Leclaires försök
kröntes af fullständig framgång. Ingen af dem som arbetat året om?
förtjenade mindre än 1500 francs, (1 frcs ungef. =* 70 öre), många
betydligt mera. Då ingen i dagspenning erhöll mera än fyra francs
och årsförtjensten utan vinstandel alltså högst kunde uppgå till 1200
frcs, måste 300 frcs (omkr. 210 Rdr rmt) hafva varit det minsta
belopp, som någon erhöll såsom vinstandel 1 starka uttryck beskrifves
den genast ögonskenliga förbättringen i arbetarnes vanor och
uppförande icke blott i arbetet och i deras förhållande till ledaren, utan
äfven i alla andra förhållanden, hvilket hos dem utvisar ökad
sjelf-känsla och aktning för andra. Och de följande årens erfarenhet
har fortfarande, så för Leclaire sjelf som för hans arbetare, varit lika
fillfredsstäIlande. I Leclaires fotspår hafva sedermera flera andra
följt med liknande framgång. Jfr M. Chevalier: Lettres sur Torganis.
du travail; Villiaumé: Nouv. traité d’Écon. pol. m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:51:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gkhoaoa/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free