- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : första bandet /
12

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Sverges ortnamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

12

geografien’

på 1200-talet, och det 1908 köping blivna Morastrand. Ordet strand
ingår ock på sätt och vis i Haparanda (köping 1827), som visserligen är
finskt (se ovan s. 1), men vars sednare beståndsdel är det från svenskans
strand tidigt lånade finska ranta. Ungefär samma betydelse, ’stränder’,
hade det gamla ord, isländskans varar ’landningsplats’, som bevarats i
namnet på den unga köpingen Vara, och den tillkom förr också ofta
ordet sand, varav vi ha ett minne i Härnösand, dvs. Härnöns sandstrand,
nämnt såsom hamnplats 1374, stad 1585 (jfr Kristiansand i Norge). Och
äntligen ha vi strandläget antytt i de stadsnamn, som äro bildade med
orden backe och vall. Kungsbacka har nämligen sitt namn efter det
kungliga sloLt, som redan på 1300-talet låg vid åbrädden (danskans åbakken)
därstädes. Strandvallar åter och icke klövervallar är det som åsyftas i
namnen Uddevalla från 1400-talet, Hudiksvall från 1500-talet på stranden
av den stora fjärd, som säkerligen en gång hetat Huvudvik (varav Hudik
liksom buckle, förr bndkläde av huvudkläde), och det av Gustav II Adolf
anlagda Sundsvall. Och efter de sjöbodar, där fiskare från Falster
uppehöllo sig under sillfångsttiden, bär Falsterbo, i början av 1200-talet
Falster-bode, sitt namn.

Av våra återstående, jämförelsevis få, namn på städer och köpingar
syftar flertalet likaledes på terrängförhållanden. Det för all bebyggelse
så förmånliga läget på en ås antydes av Mönsterås, 1309 skrivet
Miel-stadhaas, senare Mölstadhas, väl betydande ’åsen vid mjölplatsen’, dvs.
detsamma som det nu för tiden flerestädes förekommande Kvarnås(en);
vidare Alingsås, nämnt 1382, stad 1619, däri ett gammalt mansnamn
Aling ingår, Borås, anlagt 1622 på den ås som då hette Bo(d)aråsen
(nu Rydaåsen), dvs. åsen med fäbodar eller jaktbod, och Tranås, som
blev köping 1881. Att Östhammar, som var stad åtminstone redan på
1300-talet och då låg litet längre västerut, vid den nu s. k.
Gammel-bvn (jfr förhållandet med Västervik och Luleå, se ovan s. 8 och 10), en
gång vilat på hälleberget, intygar namnet, däri hammar har sin uräldsta
betydelse ’klippa, sten’ (senare ’stenyxa, yxa, hammare’) liksom i så många
andra nordiska ortnamn, t. e. Stenhammars slott i Södermanland,
Hammarön vid Karlstad, Linnés Hammarby i Uppland, Hammerdals socken i
Jämtland, staden Hamar i Norge osv. Det gamla ordet arin ’förhöjning’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:54:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/1/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free