Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Sverges ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
geografien’
medelst förhuggningar o. d. satte sig till motvärn mot en inbrytande fiende.
Älmhult, som blev köping 1901, är bildat av älme ’almskog’ och betyder
således ’skogsdunge (hult) av almar’. Och det av Gustav II Adolf anlagda
Säter visar genom sitt namn med betydelsen ’fäbodvall’ på ursprunglig
skogsbygd. Slutligen torde även Skara ha en dylik innebörd. Det
omtalas redan i början av 1000-talet av den isländske skalden Sigvat såsom
en stor stad, men är gammal plural av ett ord skar ’kant, bryn’ (i
dialekter även ’avsats, liten bänk’) och syftar kanske på ortens läge vid ett en
gång där befintligt skogsbryn (eller möjligen på någon avsats i terrängen).
Däremot är det utom de redan behandlade talrika stadsnamnen på
-borg, -köping m. m. ytterst få som tyda på kulturella förhållanden. Det
tidigast 1250 nämnda och 1652 till stad upphöjda Gränna, förr även
»Brahe-Gränna» efter anläggaren, är väl en bildning till ordet granne. Det redan
1413 såsom stad omnämnda Hjo åter är väl det urgamla ord med
betydelsen ’familj, husfolk’, varav vi ännu ha genitiven kvar i hjonelag. Och
i Mariefred, som blev köping på 1500-talet, ha vi vårt enda poetiska
stadsnamn, ursprungligen avseende vårt senast anlagda (1493) och tidigast
upphävda (1525) kloster, uppkallat efter jungfru Maria.
Lämna vi nu städerna för att begiva oss till landsbygden, och ta vi
då först i betraktande våra häradsnamn, så finna vi lätt, att dessa
sönderfalla i två grupper av samma slag, som vi redan iakttagit i fråga om
landskapsnamnen: en där namnet ursprungligen avser innebyggarna, en
annan där det syftar på nejdens naturbeskaffenhet. En särskild ställning
inta de i Uppland och Västmanland förekommande namnen på -hundra,
uppkommet av det gamla hundare ’härad’, framför vilket går än ett
folknamn såsom i Sämminghundra, Ärlinghundra och Närdinghundra, dvs.
Sämingarnas, Arlänningarnas och de vid sjön Närdingen boendes härad,
än ett naturnamn såsom i Sjuhundra ’sjöhärad’, än åter något annat
såsom i Långhundra och det av tvenne sammanslagna Tuhundra. Däremot
ingår icke ordet hårad numera såsom beståndsdel i något annat
häradsnamn än Flundre, äldre Flodnähårådh, men väl träffas stundom det
egentligen ett större område avseende land. Så i Aspeland av Asboland
’åsboarnas område’, Inland, Oland, väl ’obygd’, och Villand av Vetland
’avloppsområde’ (jfr isl. veit ’dike, kanal’ o. d.), så kallat på grund av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
