Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Sverges ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sverges ortnamn
17
det att häraderna hette Färingaö, Simbo, Solanda, Thorsaker, detta efter någon
till ett Tors-tempels underhåll anslagen åker, och Valanda. Alldeles samma
utveckling har ehuru tidigare genomlupits av de i Sydsverge (och Närke)
uppträdande häradsnamn, som utgöras av ursprungliga gårdsnamn på
-sta(d) av äldre -stadha (jfr ovan s. 7) ’boplats’, nämligen Herrestad
’Härve(d)s gård’, Ingelstad ’Ingjalds g.’, Järrestad ’Järles g.’, Sköllersta
’Skölds g.’ och Arstad ’Åres g.’, varemot Medelsta, förr Medlesta, icke hör
hit, utan är det »mellersta» häradet inom det forntida Blekinges område.
Enstaka exempel på ett liknande förlopp erbjuda: Möckleby ’stora byn’
(jfr Möckeln ’den stora’ sjön), ännu under medeltiden sockennamn, varemot
häradet då hette Myklabo; Gräsgård; Vartofta, äldst Vardhtoptar, av vardh
’vård, vakt, utkik’ (jfr Varberg s. 6 och Valbo s. 15 ovan) och topt ’tomt’,
alltså ’tomterna vid utsiktskullen’, den nuvarande Varkullen; Algutsrum,
äldst Asgutsrum ’Asguts plats’. Gamla gudaboningars och offerplatsers
namn ligga till grund för Väse, äldst Väs (härad), genitiv av vä (biform till ve,
vi, varom se s. 6 och 15) ’helig plats’, och troligen Ale, plural av al
’tempel’ (se s. 6). I detta sammanhang kan lämpligen nämnas Luggade, äldst
Lyuthgudhäreth, av samma liudhgudhi ’folktempelföreståndare’ som även
ingår i sockennamnet Ludgo, äldst Liuthguthuwi, i Södermanland och
bynamnet Luggavi, äldst Lndhgudwi, i Närke, vilka båda såsom sista led
ha vi, biform till det nyssnämnda vä.
Ursprungliga bygde-, icke bynamn ha befordrats till häradsnamn i
Bollebygd ’den stora och ståtliga (»bålda») bygdén’ och Sörbijgden ’dybvgden’
(äldst Saurböiar ’dybyarna’, jfr sörja) samt i de med -hem i dess
ursprungliga betydelse ’befolkad nejd’ sammansatta Askim, äldst Asklieim, av
trädnamnet ask, Gudhem ’bygdén kring gudatemplet’, Hardemo, äldst Hardheem,
troligen ’skogsbygd’ av samma hardh ’skogigt berg’ (ty. Harz, förr Hart)
som i Hardanger, Tanum, äldst Tuneim, och Visnum, äldst Visnhem, vid sjön
Vismen. Ungefär samma betydelse ligger i Vista och Viste (jfr hemvist).
Från benämningar på odlade jordstycken utgå: Frösåker, som anger
en åt guden Frö anslagen tempeljord, troligen vid Harg, som ju betyder
’offerplats’ (jfr ovan s. 6); Harjager, äldst Harthakra, troligen ’hårda
åkrar’, möjligen ’skogsåkrar’ (jfr Hardemo strax här ovan); Jönåker, äldst
Iunaker; Ulleråker, dvs. guden Ulls tempeljord (jfr Ulltuna, äldst Ullatunir,
Geografien. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
