Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Sverges ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sverges ortnamn
19
liknämnda häradet är belägen. Det ursprungligare os, som vi ovan (s. 10)
funnit i Västerås och Åhus, ingår däremot i Faurås, äldst Färthuså
’färdmynning’, ursprungligen namn på den by Faurås, som ligger vid en ås
utlopp i Ätran och kanske varit ett ofta anlitat färjställe. Av sitt läge
vid Ammån har väl ock Handbörd, äldst Andbyrdh ’motkant’ (jfr andsols
’motsols’ och inbördes jämte inom bords av byrdh jämte bordli ’brädd,
kant’) sitt namn, ty detta syftade tvivelsutan äldst blott på den
ojämförligt största del av det nuvarande häradet, som i motsats till den mindre
och till »Norrabygd» — nu Stranda, dvs. (Östersjö-)strandens, härad —
låg på andra (södra) sidan av ån. På strandläge syfta utom sistnämnda
namn även det halländska Fjäre ’strand där ebb och llod växla’, vars
befolkning redan hos Jordanes omnämnas såsom »fervir», och
Bulla-ren, äldst Bordhärne ’strandplatå’ av det nyssnämnda bordh ’brädd’ och
det med de s. 12 nämnda arin och arne nära besläktade årne ’platå’,
kring den för sina höga stränder bekanta sjön med samma namn. Efter
den långa och smala vik, som bildar Frykens södra ända, är Kil benämnt,
och det sjörika Vättle är väl helt allmänt betecknat såsom ’vätans’ härad.
Kville, äldst Kvildir av fornsv. k vild ’framkvällande älv’, ursprungligen ett
gårdsnamn, har åter sitt namn av de åar, som invid gården sammanflyta.
Efter öar äro benämnda Orust, äldst Ordost, och Tjörn, äldst Thiorn,
båda av oklar upprinnelse, Sotholm efter Sotholmen vid byn Sotinge (ett
ursprungligt släktnamn av typen Göinge, se ovan s. 16) samt Väddö,
äldst Vödhö, troligen ’vedö’, dvs. skogig ö, och Värmdö, förmodligen
’Vär-munds ö’, varemot i Danderyd, äldst Danarö av samma dan ’fast och
jämn mark’, som vi ha i Dannemora, Danmark m. m., ö torde ha den
ovan (s. 4, 7, 11 och 13) nämnda betydelsen ’trakt vid vatten’. Efter
halvöar åter äro uppkallade Näs i Vänern, Sotenäs (vid Sofefjorden) och
Stångenäs i Kattegatt, Skytt, äldst Sköt ’utskjutande hörn’, liär åsyftande
Falsterborev, somt Tunge (jfr landtunga) i Gullmarsfjorden. Ed ’smal
passage mellan två vattendrag’ ha vi i Nyed och troligen Jösse, äldst Iosed.
Skogsbygd angives av Karlskoga, uppkallat efter Karl IX, Mark
’gränsskog’ mellan Västergötland och Halland, Nordmark ’norra gränsskogen’
inom det gamla Markerna (se ovan s. 3), Norra och Södra Möre ’sänk
skogsmark’ (jfr Nord- och Söndmöre i Norge och Hedemora m. m. ovan s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
