- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : första bandet /
26

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Sverges ortnamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

geografien’

liga att tolka i de många fall, då de endast såsom ortnamn leva kvar i
det forntida språket. Det oftast förekommande inom kulturnamnens grupp
är Ryd, som inberäknat biformer sådana som Rud, Röd, Råd, Ryda, -et
m. fi. enligt vår Post- och telegrafortförteckning (1909) är känt från 349
ställen. Därnäst komma Torp, -a, -et o. d. med 290, Böda, -a(r)ne o. d. med 281,
Haga, -en, -arna med 254, Tomta (Tofta), -en o. d. med 156, Byn (Bön),
By (Bö) o. d. med 120 och Sätra (Säter) o. d. med 111 fall. Ännu mycket
vanligare äro emellertid de till naturnamnens grupp hörande. Främst
kommer här Berg, -a, -et o. d. med 467 representanter, så Hult, -et, -a
m. m. med 287 — frånsett de nära besläktade Hylta(n) och Hylte med 63
fall — Backa, -e(n), -arna 278, Nås, -et m. m. 276, Lund, -en, -a m. m.
265 och Ås(en) o. d. 249. Mellan 200 och 100 fall uppvisa Kullen, Hede(n),
Holm(en), Dal(en), Lid(en), Vik(en), Hög(en), Skog(en), Ön(a), Mo(n),
Kårr(a), Bäcken, Äng(en), Sund(et), Fors(a), Hamra (Hammar) och Sand(a)
eller Sanna med sina biformer.

Då vi nu så utförligt sysslat med de territoriella namnen och därvid
ofta kommit in på naturnamnens område, kunna dessa sednare här
avfärdas i största korthet, helst vi kunna alldeles förbigå de många som
äro självklara, t. e. Östersjön, Dalälven, Sylfjället, och måste förbigå de
ävenledes talrika som, vanligen på grund av sin höga ålder, äro om också
kanske icke för alltid oförklarliga, så dock ännu oförklarade eller
åtminstone högst oklara, t. e. Boren, Fryken, Roxen o. a., särskilt
vattendrags namn.

Bland våra sjönamn märka vi först åtskilliga som utgöras av
urgamla nu för övrigt utdöda ord, som helt enkelt betyda ’vatten, bölja,
vågsvall’ o. d., och som i allmänhet tillhöra stora sjöar, t. e. Vättern (jfr
det engelska ivater ’vatten’), Vänern, av finnarna lånat som Vaania och
översatt med Vesijärvi ’vattensjö’, Stora Le (jfr isl. hlér, Hlér ’sjö, havsguden’),
Unden (jfr isl. unnr ’våg’), Horn- och Stor-Ayan (jfr ävja), Juttern (jfr
Jutland ’vattenland’), Sommen ’(vatten)samlingen’, Vårmeln ’källsjön’ (jfr
isl. vermsl ’källsprång’ och s. 3 ovan). Andra namn ånge sjöns storlek,
t. e. Möckeln (jfr mycken av äldre mykil ’stor’), Bolmen (jfr bålstor och
/)å/geting), Storsjön, eller dess form, t. e. Bredsjö, Mjösjö av mjö ’smal’,
Trehörningen. Andra åter avse sjöns yttre eller inre karaktär, t. e. Glan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:54:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/1/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free