Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Sverges ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sverges ortnamn
27
av glad i bet. ’skinande, blank’, Tåkern ’den töckniga’ (jfr det norska
tåke ’dimma’), Immeln (jfr imma) och Ömmeln ’den dimmiga’, Båven, förr
Bågen (jfr Bogesund ovan s. 9) ’den motiga’, Jogen, förr Liogen ’den
ljumma’, Lönern, äldst Lgniande, ’den brusande’, Asunden ’svallsjön’,
Jål-maren (vanligtvis oriktigt skrivet Hjelmaren), äldst Ialman, ’bullraren’,
Rottnen ’rytandet’ i Småland och Värmland, ursprungligen namn på
avloppsälvarna med de höga vattenfallen (jfr ovan s. 7 och 25). På
strändernas djur- eller växtvärld syfta t. e. Älgsjön eller kortare Älgen,
Ulvsjön och Ulven, Svansjön och Svanen samt, av ett utdött ord med samma
betydelse, Ä(l)mten; vidare Gräsken, äldst Gräsga ’den gräsiga’, dvs. det
samma som Grässjön, Grängen av gran liksom Gransjön, Ivösjön kring
lvo ’idegransön’. Andra terrängförhållanden avse t. e. Yngen, förr Oingen,
så benämnd för sina många öar, Grytsjön, Gryten, Grycken (av ett
Grytgen ’den grytiga’) och Gröcken, alla fyra av gryt ’sten’, Örsjön och Ören av
ör ’strandgrus’, Mälaren av mal ’sandbank’, varav även Maljen, äldst Malghe,
’den maliga’ i socknen Malexander (av Maligs sänder ’Maljens sandstrand’).
Många sjöar äro naturligtvis uppkallade efter byar o. d. i deras närhet,
t. e. Orsasjön i Orsa socken, Glafsfjorden vid G lava (äldst GladwoV).
Av våra älvnamn må utom de redan ovan (s. 4, 10, 7 och 25)
förklarade Götaälv, Luleälv, Ronnebyån och Rottneälven här nämnas: Ljungan,
äldst Liogna, ’den blänkande’ (jfr ljungeld, förr liugu-); Ljusnan, äldst Liosna
(eller Lusn), ’den ljusa’; Lidan ’den (långsamt) skridande’ (jfr »tiden lider»);
Ätran ’den etterkalla’; Ämmån, väl ’den dimmiga’ (jfr fsv. em ’imma’); Fyrisån
’ån med (övre och nedre) Föret’, dvs. marken som än står under vatten, än
ligger torr (jfr Fjäre härad ovan s. 19), äldst kallad Salaån efter gården Sala (se
ovan s. 8), men av Olof Rudbeck d. ä. omdöpt till Fyrisån efter de hos
isländska författare nämnda Fyrisvellir, »Fyrisvall», dvs. slätterna kring
Föret, och Fyr(u)i (så redan omkr. 900) ’Föret’. Vidare må påpekas de
av ord med bet. ’vatten’ o. d. benämnda Lagan (jfr Lagunda härad ovan
s. 20) och Viskan av det vis- (jfr Vesene ovan s. 24), som ingår även i
Visslaån, sjöarna Vismen och Veselången m. m.
Bland namn på fjäll och bergstrakter äro några benämnda efter läget
inom ett visst territorium, t. e. Kinnekulle (se ovan s. 15), Åreskutan ’det
o
fram skjutande (berget) vid Are’. Av andra sammansatta namn må nämnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
