Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf av Geijerstam: Sverges östkust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sverges östkust
103
med mörka skogar. Allt detta skymtar fram i halvdunklet, anas, mera
än ses, blir till ett panorama över Sverge, det som är, och det som en
gång var, Sverge, om vilket så många ljusa och mörka drömmar svävat
ut i nattens tankfulla tystnad.
En sådan nattlig resa ger många bilder, och folkets liv är det, om
vilket den resande drömmer från ångbåtens däck, folkets liv, sådant han
lärt känna det under årtiondens vakna medkänsla, iakttagelse och —
varför icke? — också en smula svärmeri. De tunga tiderna omväxla i
fantasien med minnet av de ljusa. Man kan komma att tänka på,
huldén store byggmästaren Gustav Vasa med fast hand byggde riket. Hur
riket växte i mannakraft och förde stordåden över på främmande mark,
till dess att solen gick ned över Poltava, och släktled fingo arbeta på att
bygga upp, vad storhetsdrömmarna slagit i splittror. Glansen från denna
tid ligger kvar över landet och ger färg åt skymningens drömmar.
Så kommer morgonen med sitt ljus. Då blekna drömmarna, och
man känner, att vardagen omger oss, vardagen, som betyder allt, därför
Fig. 51. Landsväg söder om Gräsgårds kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
