Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf av Geijerstam: Sverges östkust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1ö4
geografien*
des och man inte kunde få doktor på närmare håll än från Norrtälje.
Det går väl an för mig, som kan betala honom. För det är jag nu
god för. Men det värsta är, att han kan inte komma alltid. Det händer,
se, att far han på morgonen, hinner han inte tillbaka till kvällen. En
doktor är inte mer än människa, han heller.
Per Olsson trär långfingret i pipan och trycker till tobaken.
— Hon dog, ja, säger han, hustru min. Det är många år sedan
dess. Och min dumhet var den, att jag gifte om mig. Det var en ärans
käring, jag då fick, och hon hette Katrina, det var rakt, soin om hon
förgjort synen på mig. Jag måtte vända mig hit eller dit, alltid var hon
i vägen. Ja, hon var svår på mångahanda sätt. Det kan jag säga ärligt.
Och det var, som om ingen kunnat lita på henne. Ibland visste hon inte,
hur väl hon ville mig. Och ibland var hon som en omvänd hand. Hon
var bråkig och svårstyrd, och det var inte den sak, hon inte kunde ta
sig till med. Säker på henne var man aldrig.
Per Olsson faller i tankar och ser tigande in i elden. Så fortsätter
han, och en glimt av ett leende far över hans drag.
Hon hade sina sidor, fortsätter han. Och det hade kanske ändå
kunnat gå, om inte Olof hade varit. Olof är min äldste son. Och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
