- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : första bandet /
122

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf av Geijerstam: Sverges östkust

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

122 geografien

-»–: ;

isen bär. Bär den icke, är man fullständigt avstängd eller måste våga
livet för att komma fram.

Det var en gång en flock ungdom, som skulle gå hem från ett
dansgille. Yrvädret överraskade dem, och en stund tvekade de, om de skulle
våga släppa land och gå ut på isen. Vägen de skulle tillryggalägga var
ej längre, än att man i vanliga fall kunde komma fram på mindre än
en kvart. Till sist gingo de dock, och för att vara säkra gingo de efter
vinden. Och vinden hade de på sidan. Men under det att de så gingo,
svängde den förrädiska vinden om. De unga gingo fortfarande som förut
med vinden och snön piskande ifrån sidan. Rätt ut till havs gingo de i
snöyra och tjocka, till dess alt de dignade av trötthet, och dagen därpå
anträffades de döda i snön.

Sådana öden träffar man också ute i skären. Men när vintern är
förbi, då kommer våren. Den kommer med stort brak av islossning,
stormar och skaror av flyttfåglar, som draga mot norr. Då lättar det i
sinnena, och på öarna börjar man undra, när den första ångbåten skall
komma.

Den första ångbåten! Den är befrielsen och glädjen.

Ingen glädje kan förliknas vid den, då den första ångbåtens rök
glider över det isfria vattnet. Då är skärgården vaken efter vintersömnen.
Då flockas män, kvinnor oeh barn på de små gråa bryggorna vikarna
runt. Då veta alla, att de icke längre äro stängda ute från andra
människor.

Detta är en sak, så stor och viktig, att man väl må säga så här: att
ingen må behöva vara stängd ute från medmänniskor och liv, det är den
stora tanke, vilken under de sista årtiondena arbetar på att omdana
världen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:54:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/1/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free